”Precious”, väser Disa, när hon bär valpen varsamt mellan tänderna. Valpen har röd mössa och en märklig antenn. Jo, vår gårdshund Disa fick en valp i julklapp, tycker hon.
Den piper på en ovanlig frekvens och vi förstår inte alls hur tillverkaren tänkte i sin design, men oj, vilken hit det var för vår hund, och det var ju vår tanke. Valpen är en jultomte i äkta gummi, inköpt på SEA Hund & Katt i Kungens Kurva strax innan julafton.
Nytt beteende hos unghunden
Plötsligt, till trettonhelgen, började Disa bete sig annorlunda med sin leksak. Hon tar den ömt i munnen och gnyr i panik när hon ska hitta ett ställe att gömma den. Matte får konstigt nog ändå ta Disas valp ifrån henne: Disa öppnar munnen långsamt och placerar försiktigt tomten i mattes hand (inte alls som när Disa vill bita sönder mattes trosor från tvättkorgen).
Vi vallar gummitomten mellan Disa och leksakskorgen, hon glömmer bort sin ”valp” större delen av dagen, men så minns hon plötsligt att hon gömde den under husses kudde, och då måste husse gå och hämta ”valpen” ur leksakskorgen och visa hur fint han tagit hand om den.
Sedan blir det gny, slicka på leksaken, leta lämplig lya, aldrig hitta lämplig lya, fram och tillbaka tills matte måste ta denna galna gummitomte ömt i sina händer och lugnt förklara att ”vi tar hand om den”.
Strax somnar Disa och gummitomten hamnar i leksakskorgen igen.
Ny blick hos hunden
Disa ser på oss med med ögon som ser inåt och ut i evigheten samtidigt, bestämt.
Det vanliga pigga stirret för ”leverpastej, katten Findus och kompisen björnhunden Trolle?!”,
har fått en djupare glans. Blicken säger ”Det här är stort, måste bygga bo, göra tryggt, hjäälp!
Gömma-beteende
Det är förstås inte första gången vi ser Disa rusa runt med saker för att gömma dem, som tuggben. Vi har till och med sett den klassiska ”gräva grop som Disney-Pluto” i sommar. Men vi har aldrig sett henne gnälla och ömka över en tingest på detta sätt. Det brukar mer vara ”krafsa ner tuggbenet i filtar och sedan glömma tills nästa vecka”. Aldrig någonsin har hon slickat och vårdat något som hon gör med denna tokiga leksakstomte.
Skendräktig eller utvecklingsfas?
Vi undrar nu vad som har hänt med vår hund Disa de senaste dagarna? Det kan väl knappast vara skendräktighet? Hon är exakt 18 månader och har löpt två gånger, först i mars och sedan i september, för tre månader sedan. Det är kanske bara en normal del i hundens (tikens) utveckling, att ”bygga bo”, vilja ”ta hand om”?
– Har du liknande erfarenheter med din hund?
/Eller har hundar lika svårt som vi att släppa julmyset och gå in i vardagen? 😉
Tassen Upp! 
Exakt samma hände vår tik/Rottweiler att hon adopterade samma lilla tomte. Denna leksak lever efter hela 2 år och är numera favorit till båda mina Rottweiler. Ibland fick jag gömma bort den pga Beyla blev ohört stressad, ibland fick hon ha den då det lugnande henne att vi delade på omsorgen. När vi fick på promenad då skulle den med men ligga i min ficka.
GillaGilla
För mig låter det som hon är skendräktig. Jag upplevde aldrig det med Cindy men kompisens rottis beter sig så där emellan åt…
GillaGillad av 1 person
Tack för tips, ja vi har våra misstankar åt det hållet, skönt att vi inte är ensamma! 🙏😍
GillaGilla
Intressant! 😀
GillaGillad av 1 person
Ja, och toksött! 😅😍
GillaGillad av 1 person
Jag ska ta och fråga några jag känner som har hund om dom har upplevt nåt liknande. 🙂
GillaGillad av 1 person
Tack gärna! 🤗❤
GillaGilla