Husses tumstock: Ett minne blott. Liksom mattes nya kängor, mormors glasögonskalm och cirka 7 färgglada tvättsvampar från Rusta.  Denna vecka, alltså. 

5 Comments

  1. Vilken fin och rolig sida ni fått. Jättesnygg och så jättekul att läsa om bustrollen! Skönt att det går så bra. ”Som katt och hund” får en ny betydelse hos dig. Mysigt! 😊

    Typiskt att jag la all mystext på just detta inlägg haha. Nåja Hamme var också en liten marodör som liten. Fortfarande smaskar han gärna sladd vilket sätter fart på matte mellan varven. Man tror ju att det är säkrat men vi lever i sladdsamhälle o nya sladdar dyker oväntat upp hela tiden. Puh!

  2. Åh tack! Ja nu är vi på banan igen efter diverse strul med bloggadressen och annat jox! 😃 Nä, haha, inte bara hundar är förklädda gnagare, Findus har käkat upp antennsladden till en radio som vi nu bara får in tre kanaler på..!
    Djurlivet: En osäkrad tillvaro… 😜 Men underbar!

  3. Så fin hon är, med ett litet hjärta på nosen och allt! 🙂
    Gnagandet hör valptiden till och går över så fort så fort, även om det inte känns så då man är mitt i det. Senare då vovven är stor tänker man på den tiden och bara ler. Alla sönderbitna ting har man glömt, men inte hur ljuvliga valpar är! 🙂

Välkommen med frågor och tankar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.