Vår hundvalp Disa är definitivt smartast i vårt hem, som just nu består av två vuxna individer med en hjärnkapacitet på sparlåga av sömnbrist och anspänning. Hm, det börjar likna Kärlek, banne mig..:

”Äter valpen?!”

Ja då, lilla Disa äter bra, om än lite förvirrat – hon tar några korn, springer iväg med dem, äter, hoppar tillbaka till matskål för fler korn (hon är van att fajtas om maten med syskonen, tänker vi). Uppfödaren Suderbys Gård skickade med oss hundmat av märket Bozita Robur, ett svensktillverkat ”superpremiumfoder”, som verkar bra.  När vi blöter upp torrfodret med vatten står valpen kvar längre tid vid matskålen.

Rumsren?

Antal spattiga promenader innan klockan 10:00: 7 stycken? Sammanlagt under dagen: fingrarna räcker inte till. Några små ”olyckor” sker varje dag, men Disa har redan börjat säga till med gny eller genom att gå till tidningen i hallen, när hon behöver gå ut.
Små stormsteg..! Varje gång en ”olycka” sker så är det vårt fel, för att vi missat hennes signaler eller glömt bort tidsrymden: En hundvalp behöver kissa när den har sovit, lekt eller ätit. Det kommer för övrigt alltid att vara vårt fel om ”tillbud” sker inomhus även när hon blir äldre, bra att minnas.

Sitt?

Ja, nu kan Disa sitta på kommando! Och ”Hit!” funkar bättre än ”Kom”. Hon tolkar dock orden olika var tredje gång, men vi tänker positivt 😉

Hur var det nu? Ah: ”Be Calm and Assertive!”. Cesar Millans ord pulserar i våra outsövda själar:
– Jodå, matte är Lugn och Bestämd men mest suddig i hjärnbarken, och säger därför: Uppdateringar kommer… 🙂

Disa lapar sol i september.

Mormor köpte en fin dräkt till Disa. Den var för stor första veckorna.